Klockren.
Ännu en vecka har passerat. Har vart sjuk ett par dagar till och sen jobbat. Jobbade även hela helgen. Men hann med en litet kalas i lördags ändå. Så har vart en trevlig helg. Med tanke på att ena dagens arbete bestod av en The Doors konsert från '68. Helt legendariskt. Det är inte så jobbigt jobb jag har. Men nu är det måndag igen. Måndagar känns alltid likadant hur man än behandlar sin helg eller hur mycket man än älskar sitt jobb. Måndagar är till för att vara trötta, trasiga och man vet att man har en hel lång vecka framför sig. Som ändå bara flyger förbi sen. Men måndagar alltså.
Om och om igen.
Nygammalt.
Nej, det händer väl inte så mycket nytt. Det rullar mest på. Det hade rullat på bättre med lite kärlek och vår. Men det hade ifs vart något helt nytt.
Jeansporr.
Måndag.
Måndag igen. Helgen har vart bra. Inte riktigt lika lugn som jag tänkt mig för att bli kry. Men det har vart trevlgit och jag känner mig äntligen hyffsat kry ändå.
DAFT PUNK/SKRILLEX.
Skillat och sjukt snyggt.
Sjuk igen?!
Blev krasslig som Tusan igår på jobbet. Igen. Vart nästan orolig sen på kvällen sen när jag hostade blod och hade hjärtklappning så jag trodde att jag skulle gå åt. Men känns bättre idag. Bara att förkylningen och halsen är värre. Men bättre det. Fattar inte varför jag vart så mycket sjuk på sistone. Hatar't!
Glömmer kanske snart.
Har kommit på mig själv med att glömt hur det känns. De där bra sakerna. Att somna och vakna bredvig någon man verkligen älskar, komma hem och hon är här, känslan av att bara ha någon där, alltid. Jag vill inte glömma. Samtidigt är det kanske det jag behöver. Eller i alla fall hur det kändes med henne. Men jag vill inte. Vill inte men försöker samtidigt. Tror jag. Men blir ständigt påmind om de små sakerna. 'Jag tror på er, det ska vara ni. Det kommer bli ni igen' - fick jag höra. När jag inte ens tänkt så på väldigt länge. Men det tror jag inte ens själv på längre, bara en väldigt liten del av mitt hjärta som tror. För själv minns jag som sagt inte ens längre. Jag minns inte vad jag saknar, inte på riktigt i alla fall. Det blir alltid så tvåsidigt och skevt när jag ska försöka skriva vad jag tänker. Men det måste ut. För när de tankarna väl börjar snurra vet jag inte vart jag ska ta vägen. Och det är hemskt. För jag är så nöjd. Nöjd med allt annat. Allt går så bra. Men skulle byta allt mot det andra. Och så vill jag inte känna. Kan jag inte bara vara nöjd? Glömma och gå vidare. Men snart. Snart kanske jag glömmer.
Dimmiga dagar.
Blev en kanonhelg. Fredagen på jobbet blev väldigt lyckad. Sen ett 25årskalas med fina flickor på lördagen. Men båda dagarna blev hårda med för sen efterfest osv. Så har väl knappt återhämtat mig än. Men ibland är det värt det. Men får sluta köra tvådagars snart. Mår ju lika skit varje gång. Är för gammal för sånt här. Men som sagt. Nästan återhämtad nu och är nöjd med helgen så ska inte gnälla. Nu kör vi väl på jobb igen som vanligt. Har haft en dum svacka igen. Eller hela förra veckan. Orkar inget annat än det jag verkligen måste. Sen springer jag hem och gömmer mig. Känns riktigt fuckat när det blir så. Vet att jag är bättre och starkare än så men ibland måste jag abra försvinna ett tag. Det har jag lärt mig leva med. Men posetiva tankar nu. Dra åt helvete! Hej.
Snart slut.
Veckan börjar lida mot sitt slut. Skönt. Har vart en rätt hård vecka. Ledig förmiddag idag och sen jobbar jag till 7. Håller i en föreställning. Jesus Christ Superstar. Sen blir det att knalla ner en våning på EfterJobbet där några vänner spelar ikväll. Kommer bli storslaget. Har bord bokat till 10 vänner. Längtar en aning.
Inspirationipixlr.
Looptroop Rockers/Aldrig
Helvete så bra det här är. Skivan kommer första Maj. Blir en bra musiksommar.
Glad påsk.
Haft en sjukt bra påskhelg. Lite ledig för en gångs skull. Trevliga fester och häng med vänner. Även en tur till stugan för lite kvalitétstid med pappa och bror. Mycket mycket bra. Men sen vaknar man upp när helgen är slut och inser att man saknar något så in i helvete. Hur man än gör finns det där. Blir förbannad.
