Snart dags.
Ännu en galen helg har passerar. Några riktigt bra inslag. Som middagsbjudning och karatefyllor. Tar tid att bli människa igen. Men hatar ändå när verkligheten kommer i fatt. Så stannar gärna kvar i min gråa drömvärld. Även om det inte är bra och att det snart måste få ett slut. Idag kommer hon och börjar packa lite. Känns väldigt konstigt. Hatar att det här är så utdraget. Känns som att få hjärtat krossat om och om igen. Men det är väl över sen. Så man kan resa sig och gå vidare. Kanske.
Kommentarer
Trackback
