Gråa dagar, sömnlösa nätter.

Gråa dagar, sömnlösa nätter. Man tror att allt är bra. Sen kommer de där jävla dagarna man känner sig alldeles för liten och otillräcklig. Som förut. Allt man kan tänka på är piller, rakblad och dig. Hatar det verkligen. Man tror man kommer ifrån det men det kommer alltid tillbaka. Jag är alldeles för lättpåverkad. Det krävs så lite för att jag ska tippa över. Ibland. En tanke, en bild, en dröm som gör att man vaknar på helt fel sida efter tre sömnlösa nätter. Tror det syns på mig. Alla frågar hur det är. Men det är jag aldrig ärlig med. Jag är stark egentligen så jag kan låtsas att det är bra. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0

BloggportalenBloggtoppen